söndag 13 juli 2014

Mina tankar om: Vi har ju hemligheter i den här familjen

Titel: Vi har ju hemligheter i den här familjen
Författare: Therése Eriksson
Förlag: Ponto pocket
Antal sidor: 284
Serie: -

Om boken: Therése växte upp i Enskede, i ett rött hus med vita knutar - en trygg och närmast idyllisk uppväxt. Men när hon gick på mellanstadiet började hon märka att det bråkades allt mer hemma och att hennes mamma kanske inte var som alla andra mammor, även om hon inte förstod varför. En sensommarkväll när Therése var elva år yttrade hennes pappa några ord som gick bitarna att falla på plats och som skulle komma att prägla resten av hennes uppväxt: "Therése, mamma är alkoholist."

Mina tankar: Jag valde att läsa den här boken eftersom det kändes som en bok jag kunde känna igen mig i med tanke på min egen uppväxt, vilket jag också gjorde. Men kanske var det just det som var problemet. Jag tyckte boken var tråkig (vilket ju är hemskt att säga om en självbiografi!!) och jag märkte hur jag flera gånger tittade ner på siffrorna längst ner på sidan och tänkte "men nej, har jag inte kommit längre?!" vilket aldrig är ett särskilt bra tecken. Men jag tror som sagt att det hade att göra med att jag helt enkelt varit med om mycket av det där själv och tyckte det var jobbigt att läsa och kanske inte så "intressant" eftersom jag redan kände till allt det där. För annars tror jag att det här är en bok som kan beröra många och som dessutom tar upp något väldigt viktigt.
Therése har utgått från sin dagbok när hon skrivit den här romanen och har blandat rena dagboksinlägg med en text som flätar ihop dem. Man får läsa om både bra och dåliga dagar, om hoppet som aldrig riktigt dör även om hon önskar det ibland och om hennes mammas kamp mot sjukdomen. Dessutom har hon lagt in en text i slutet där man kan få läsa om hennes organisation "Maskrosbarn" som finns till just för barn som har alkoholiserade eller/och psykiskt sjuka föräldrar.

Så även om jag själv tyckte boken var lite jobbig och mest kändes som en upprepning av allt jag någonsin känt så tycker jag det är en välskriven självbiografi där man verkligen får lära känna Therése och förstå hur det kan vara att växa upp på det viset.

Betyg: 7/10


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar