söndag 26 oktober 2014

Mina tankar om: Kedjor känns bara när du rör dig

Titel: Kedjor känns bara när du rör dig
Författare: Eva Holmquist
Förlag: Ordspira Förlag
Antal sidor: 224
Serie: Diligentia (del 1)

Om boken: Som rådgivarens dotter har Lola alltid gjort vad alla förväntar sig. När hennes far bestämmer att hon ska gifta sig med skrivaren Tammas - trots att hon älskar Pellas - inser Lola att hon måste kämpa för det hon vill. 
Berättelsen visar att makttörst och ovilja till förändring finns i alla kulturer. Hos oss, såväl som på rymdskepp som färdats i 350 år. 
Kedjor känns bara när du rör dig är första delen i en planerad serie om rymdskeppet Diligentia.

Mina tankar: Jag har varit nyfiken på den här boken ända sedan jag hörde om den för första gången. Science fiction har börjat locka mig väldigt mycket på sistone och Kedjor känns bara när du rör dig lät verkligen som en bok i min smak. Men efter att ha läst den måste jag säga att den inte föll mig riktigt så mycket i smaken som jag hoppats, även om den var bra. Är rädd att jag kan ha haft lite för höga förväntningar.

Det märks att språket är riktat till yngre läsare (12 års åldern) och detta är något som lätt kan störa mig när jag läser. Jag gillar inte för krångligt språk men blir det för lättläst kan även det få mig att tappa intresset. Men eftersom jag vet att Eva tänkt sig en yngre målgrupp när hon skrivit boken så förstår jag varför den är skriven på det sättet och fortsatte läsa ändå. Gillar dock att hon skippat svärorden och bytt ut mot "sjutton". Tummen upp för det!
Något annat som störde mig lite grann i läsningen är namnen på karaktärerna som alla är väldigt lika. Exempel på kvinnliga karaktärer är Lola, Mela, Kela och Vala och exempel på manliga är Bobbas, Pellas, Lallas och Tammas. Detta vilket gjorde det svårt att förstå vilka som var vilka, åtminstone till en början och jag blev ganska förvirrad.

Så nu när det är sagt går vi till det bra: Eva har en väldigt fin tanke bakom boken och det märks tydligt att det är något hon vill framföra. Det börjar som en ganska klassisk kärlekshistoria om en ung kvinna som vill gifta sig med mannen hon älskar medan hennes pappa redan har utsett en man han tycker hon ska gifta sig med. Men ju längre in man kommer i boken märker man att det är en berättelse som innehåller så mycket mer än så. De lever i ett isolerat samhälle (på ett rymdskepp som färdats i 350 år) där alla har sina platser i samhället och ingen ifrågasätter ledarna. Åtminstone inte förrän Lola och Pellas börjar kämpa för att få vara tillsammans. Det blir en kamp om inte bara kärlek utan även om friheten att få bestämma över sitt eget liv.

Så kort sagt tycker jag att det är en bra bok med ett bra budskap. Man måste inte heller gilla science fiction för att läsa den vilket kan vara ett plus eftersom den då når fler läsare. En bra bok för alla åldrar även om jag personligen känner att den riktar sig till de lite yngre läsarna. Dessutom är omslaget helt fantastiskt (precis som alla hennes omslag).

Betyg: 6/10


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar